Yesterday my sister and I went to a sort of seminar for becoming parents. My husband did not come as it was all in Swedish.
We arrived last minute and had to sit in the front row. As soon as the midwife started talking, I started laughing. What she said wasn't that funny really, but I could not help it.
As a result my sister also started laughing. And we could not stop. There we were, sitting on the front row, shaking from trying to not burst out in loud laughter, and not able to calm down.
I could not look at my sister, I could not look at the midwife, and I could not think about the situation, as those three things made me crack.
So I pulled the turtle neck of my sweater over my face. And when I had calmed down a bit i quickly turned my eyes towards the over head, which showed the picture of a baby. I then concentrated heavily for a few minutes on just staring at the baby, not look at anything else, and not think about anything else. Eventually the need to laugh let my body.
I find these situations so funny. If you were allowed to laugh, you would probably just laugh a bit and then stop. But it's the fact that you are not allowed to laugh, that makes the whole situation much more hysterical.
Poor woman, I'm sure she thought I was laughing at her. Well, actually I was, but that makes me feel so evil.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
4 comments:
Haha, det påminner mig om när jag och en klasskompis bröt ihop under en föreställning på Dramaten. Stort skådespel! - regisserat av Ingmar Bergman, med bl.a Bibi Andersson, Thommy Berggren och Jan Malmsjö i rollerna. Pälsklädda damer satt andäktigt i salongen. Mitt i en extra dramatisk scen börjar vi skratta hysteriskt, och kan inte sluta. Pälsdamerna hyschar strängt. Jag skäms fortfarande, stackars skådespelare.. Kram!
Världens Bästa Moster Aina, vad kul med en kommentar från dig!
När Malmsjö skriver sina memoarer så kanske han nämner hur han under en lång period totalt miste sitt självförtroende p g a att han blev totalt utskrattad under en Bergmanpjäs :)
Jag är förresten livrädd att damen som höll i föreläsningen i går ska jobba när jag kommer in på förlossningen. Hon lär garanterat komma ihåg mig, speciellt eftersom syrran också ska vara med på förlossningen :)
Jag tittar in här flera gånger per dag, det är så roligt att läsa om ditt liv :) Har bara inte kommit mig för att skriva en kommentar.
Haha, ja tänk om hon jobbar då och vill hämnas! Bäst du tar med dig presenter ;)Vad roligt att Malin ska vara med. Jag var ju med på min kompis Pias förlossning. Nu blev det ju planerat kejsarsnitt, men var en stor upplevelse för mig.
Post a Comment